Tvåspårig grundskola i utsatta områden

Var tredje elev i utsatta områden klarar inte grundskolan. Trots miljardstöd blir skolresultaten inte bättre i utsatta områden. I genomsnitt har ca 70% av eleverna utländsk bakgrund. Nu satsar regeringen ännu mer för att stärka likvärdigheten, främst i utsatta områden – ca 5 miljarder kronor.

Men enl. flera experter finns det ingen automatik mellan fler pengar och resultat. Pengar är visserligen en förutsättning, men om de bara pumpas in i ett system som inte fungerar så är det bara konstgjord andning. Även om Sveriges PISA-resultat ökar så varnar samtidigt OECD:s experter för de ökade skillnader mellan eleverna som de menar på sikt ökar de sociala klyftorna i samhället.

Elever med utländsk bakgrund med sin hemhörighet i mer utsatta områden vet vi många gånger växer upp under socioekonomiskt och språkligt kärva förhållanden med föräldrar hårt tillbakapressade av migrationens påfrestningar som inte alla är rustade att klara av. Det gäller inte minst barnen som inte sällan dras med svåra trauman, med språkliga handikapp som gör att de redan från starten av sin skoldebut upplever ständiga misslyckanden. Sådant tär
och skapar tidiga inre sår i den sköra tonårssjälen…

Skolan av i dag har svikit de här barnen och inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till att de har att göra med unga människor med en social och språklig sårskada som under en övergångsperiod behöver mer anpassade insatser och pedagogiska program för att så småningom komma ifatt sina svenska kamrater. Den typen av stödprogram var f.ö. vanliga under senare delen av 1900-talet med stor satsning på bl.a. modersmål och svenska som andraspråk. Kommunaliseringens senare besparingsiver bidrog till att de här insatserna ströks från den pedagogiska agendan. De senare årens populistiska vindar har heller inte uppmuntrat till ökad politisk satsning som rör skilda minoriteters intressen…?

Det finns en stor potential och begåvningsreserv bland såväl vuxna som barn inom utsatta områden. För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen. En självklar insikt likaväl som att en snickare står sig slätt utan sin hammare…

Den närmast epidemiska utslagningen av elever från utsatta områden som slår mot drygt 70-talet av landets skolområden ställer nu uppfordrande krav på mer innovativa skolmodeller designade att möta ett alltmer sammansatt elevunderlag.

Vad som i det sammanhanget skulle kunna vara rimligt att tänka sig vore möjligheten att inom de utsatta områdena kunna erbjuda alternativa studieprogram med långsammare resp. snabbare studietakt anpassat efter elevens språkliga förutsättningar och vistelsetid i landet. Elever med mer gynnsamma förutsättningar placeras i en mer grovskissad modell i Spår 2 och följer den ordinarie kursplanen. De sent anlända placeras i Spår 1 med omfattande språkliga
stödinsatser och förlängning av sin obligatoriska skolgång med ytterligare ett år i slutändan med möjlighet att under resans gång flyttas till Spår 2.

Det här skulle kunna skapa mer hanterbara och jämlika klasstrukturer med ökade möjligheter att organisera pedagogiska stödprogram alltefter elevers förutsättningar och behov. Studietakten i det tänkta Spår 1 ökas gradvis i takt med att den språkliga utvecklingen framskrider. Den tänkta modellen skulle också rimma väl med Skolverkets uttryckta ambitioner att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar och kunna rymmas under skollagens skrivning om ”Anpassad studiegång.”

Modellförslaget skulle sannolikt också kunna bidra till att minska utslagningen för den här elevgruppen och i takt med upplevda studieframgångar också öka såväl motivation som tron på den egna förmågan! Alla har vi djupliggande behov av att lyckas och göra bra ifrån oss. Att tvingas ingå i grupper och sammanhang där vi förhindras delta på lika villkor riskerar skapa bestående ärr av självtvivel och mindervärde.

Dagens skola bygger mycket på den fönsterlösa doktrinen om jämlikhet och lika behandling med stöpning i samma form där behovet av särlösningar och mer differentierade insatser i stort lyser med sin frånvaro. Det har kommit att drabba såväl särbegåvade elever som aktuella elever i utsatta områden med särskilda behov.

Hans Luthman, författare och tidigare projektledare inom Högskolan

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Bookmark and Share

Högskolestudenter med utländsk bakgrund missgynnas

Begåvade elever med utländsk bakgrund som efter idogt och mödosamt studiearbete lyckats kvalificera sig för en studieplats på någon högskoleinriktad utbildning som t.ex. förskollärare, stöter ofta på rent språklig patrull när det handlar om inlämning av hemuppgifter/tentor och bedömning av slutexamina.

Inte så sällan får de sina arbeten underkända av examinator p.g.a. av en bristande språklig framställning, brister i grammatik och ordval trots att innehållet i uppgiften bedöms uppfylla kraven!?

Det här kan inte vara rimligt och i enligt med gällande förordning inom Högskolan? Studenter med svenska som andraspråk genomgår en språklig utvecklingsfas – s.k. interimsspråk – som når en förstaspråksnivå först inom en åtta till tio år.

Man kan se det som en tillfällig skriftlig naturlig ”brytning” som interimsspråket efterhand korrigerar. Det ska då inte rimligen få påverka bedömningen av en inlämnad uppgift. Analogt med det muntliga språket så underkänns ju inte blivande läkare och sjuksköterskor med brister i sitt uttal och oförmågan att formulera sig med korrekt svenska?

För ansvarig handledare och examinator inom skilda högskoleutbildningar
handlar det om en uppövad lyhördhet och förmåga att kunna läsa och lyssna mellan raderna om det relevanta innehållet i ett arbete/uppgift och och inte låsa fast sig vid språkliga etikettskrav som mer hör hemma i annat sammanhang.

Hans Luthman, f.d. högskolelärare

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Bookmark and Share

Utlandsfödda har ofta svårigheter med skriftspråket!

Alltför många medborgare med utländsk bakgrund har grava brister när det gäller att kunna formulera sig på skriven svenska. För åtskilliga innebär det bl.a. sämre möjligheter att kunna skapa en plattform för sina åsikter i tidningsmedia, svårare att kunna formulera sig i en ansökan eller att i arbetet skriva protokoll eller meddela sig skriftligen med sin arbetsgivare.

Många drar sig därför att fatta pennan och väljer att lägga ned sin röst – med en självvald begränsning av sin demokratiska yttrandefrihet detta innebär…

Många utlandsfödda vittnar om den språkliga osäkerhet de upplever sig ha och saknar ofta tillgång till någon form av språkhjälp från utomstående. Det här språkliga handikappet försvårar ofta deras integration i det svenska samhället och begränsar möjligheter till avancemang och mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Tjänster den här omfattande gruppen är i stort behov av är tillgängliga språklotsar – centralt organiserade via myndighet/organisation, SFI och bildningsförbunden som exempel…

I den digitala värld vi alla lever i skulle den här tjänsten i en mer utbyggd form lätt kunna bli åtkomlig för var och en med behov av formell språklig granskning och korrigering av aktuella texter. – Därmed skulle språkliga barriärer bland våra utrikesfödda kunna sänkas med möjlighet till en ökad etablering i samhälle och arbetsliv på mer jämlika villkor.

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Bookmark and Share