Högskolestudenter med utländsk bakgrund missgynnas

Begåvade elever med utländsk bakgrund som efter idogt och mödosamt studiearbete lyckats kvalificera sig för en studieplats på någon högskoleinriktad utbildning som t.ex. förskollärare, stöter ofta på rent språklig patrull när det handlar om inlämning av hemuppgifter/tentor och bedömning av slutexamina.

Inte så sällan får de sina arbeten underkända av examinator p.g.a. av en bristande språklig framställning, brister i grammatik och ordval trots att innehållet i uppgiften bedöms uppfylla kraven!?

Det här kan inte vara rimligt och i enligt med gällande förordning inom Högskolan? Studenter med svenska som andraspråk genomgår en språklig utvecklingsfas – s.k. interimsspråk – som når en förstaspråksnivå först inom en åtta till tio år.

Man kan se det som en tillfällig skriftlig naturlig ”brytning” som interimsspråket efterhand korrigerar. Det ska då inte rimligen få påverka bedömningen av en inlämnad uppgift. Analogt med det muntliga språket så underkänns ju inte blivande läkare och sjuksköterskor med brister i sitt uttal och oförmågan att formulera sig med korrekt svenska?

För ansvarig handledare och examinator inom skilda högskoleutbildningar
handlar det om en uppövad lyhördhet och förmåga att kunna läsa och lyssna mellan raderna om det relevanta innehållet i ett arbete/uppgift och och inte låsa fast sig vid språkliga etikettskrav som mer hör hemma i annat sammanhang.

Hans Luthman, f.d. högskolelärare

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Bookmark and Share

Utlandsfödda har ofta svårigheter med skriftspråket!

Alltför många medborgare med utländsk bakgrund har grava brister när det gäller att kunna formulera sig på skriven svenska. För åtskilliga innebär det bl.a. sämre möjligheter att kunna skapa en plattform för sina åsikter i tidningsmedia, svårare att kunna formulera sig i en ansökan eller att i arbetet skriva protokoll eller meddela sig skriftligen med sin arbetsgivare.

Många drar sig därför att fatta pennan och väljer att lägga ned sin röst – med en självvald begränsning av sin demokratiska yttrandefrihet detta innebär…

Många utlandsfödda vittnar om den språkliga osäkerhet de upplever sig ha och saknar ofta tillgång till någon form av språkhjälp från utomstående. Det här språkliga handikappet försvårar ofta deras integration i det svenska samhället och begränsar möjligheter till avancemang och mer kvalificerade arbetsuppgifter.

Tjänster den här omfattande gruppen är i stort behov av är tillgängliga språklotsar – centralt organiserade via myndighet/organisation, SFI och bildningsförbunden som exempel…

I den digitala värld vi alla lever i skulle den här tjänsten i en mer utbyggd form lätt kunna bli åtkomlig för var och en med behov av formell språklig granskning och korrigering av aktuella texter. – Därmed skulle språkliga barriärer bland våra utrikesfödda kunna sänkas med möjlighet till en ökad etablering i samhälle och arbetsliv på mer jämlika villkor.

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Bookmark and Share