Kategoriarkiv: Artiklar om svenska skolan

På 1960- och l970-talen var det inte bara Volvo och ABBA som var symboler för ett framgångsrikt Sverige. Världens blickar var också riktade mot den svenska grundskolan som sågs som en inspirationskälla för den som ville reformera skolan i bland annat Storbritannien liksom i många andra länder.

Framgången inom skolan höll i sig ända fram till början av millennieskiftet. Skolfolk i stora skaror kom till Sverige för att försöka förstå hur det kom sig att landet hade fått så fina resultat i den första Pisa-undersökningen år 2000.

Men där vet vi att skolans framgångssaga var över. Mellan 2003 och 2012 upplevde Sverige den största försämringen i Pisa-resultat av alla OECD-länder. Flera olika orsaker har lyfts fram som förklaring till de sjunkande resultaten, bl.a. det fria skolvalet och vinstdrivande skolor samt lärares låga status; skolledares allt mindre fokus på undervisning och lärande osv.

Otaliga forskare vädrar morgonluft och pekar på än den ena och än den andra pedagogiska frälsarläran som ska föra svensk skola ut ur krisen. Nu senast handlar det om s.k. kollegialt lärande – lärare ska lära av varandra hur man undervisar. S.k. inkludering är ett annat pedagogiskt modeord som snabbt vunnit terräng – alla elever undervisas i ett och samma klassrum där den tidigare så omhuldade individualiserade undervisningen kastas över bord. Den nedåtgående trenden håller dock i sig.

Svensk skola höll världsklass ända fram till början av 2000-talet! Vilka omvälvande strukturella förändringar genomgick skolan därefter under kort tid som fick den på fall?

Med en titt i backspegeln borde dessa pedagogiska missgrepp vara uppenbara för varje skolpolitiker.

Ibland kan det vara en god idé att backa bandet och gräva där man står.

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

8 december 2015 Hans Luthman

Jan Björklunds reformer drog i långa stycken skolan åt rätt håll. Däremot var beslutet om lärarlegitimation ett förhastat och föga genomtänkt beslut – frampressat av skolans ras i samband med aktuella PISA-resultat!

För att ha befogenhet att sätta betyg krävs i dag en lärarlegitimation där man samtidigt också är behörig att sätta betyg i ämnen där man saknar ämnesutbildning?

Lärare, som å andra sidan saknar legitimation men har inhämtat en ämnesbehörighet, frånkänns däremot rätten och förtroendet att på egen hand sätta betyg utan överinsyn av en ”överrock”…

Det betyder i praktiken att t.ex. en kvalificerad kemiingenjör, dock utan lärarutbildning, i samråd med närstående kollega med lärarlegitimation måste inhämta vederbörandes godkännande av sin betygsättning även om den senare helt eller delvis saknar kunskaper i det aktuella ämnet?!

Det här handlar om en märklig paradox där man som obehörig har förtroendet att ansvara för det viktiga pedagogiska uppdraget men samtidigt inte tillmäts förmåga och omdöme att i slutändan knyta ihop den pedagogiska säcken?

Den hårt kritiserade utbildningen vid våra lärarhögskolor ger här inga garantier för att blivande lärare skulle vara bättre på frågor som rör bedömning och betyg.

Den överdrivna uppmärksamheten kring lärarlegitimationen stjäl också fokus från de långt viktigare frågorna som bl.a. rör ämneskompetens och pedagogiskt utvecklingsarbete.

Hans Luthman

Copyright 2015 Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt!
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Forskaren John Hatties är ett av de mest omtalade namnen inom skolutveckling i världen i dag!

Hans budskap kan sammanfattas till en ökad fokusering på elevernas utveckling – inte deras prestationer.

Han vill bl.a. få elever att tänka mer, jobba hårdare och utmanas mer.

Det här kräver ett skifte i fokus från betyg och bedömning i traditionell bemärkelse till att i stället se till varje elevs utveckling.

Fokus på utveckling leder i de flesta fall till ökade ansträngningar, ökat självförtroende och mer engagerade elever! Och alla de variablerna har en mycket stor effekt på resultatet!

Betyg är ett ganska trubbigt verktyg som framförallt mäter skillnaden mellan eleverna som inte har särskilt mycket med själva lärandeprocessen att göra.

Hatties forskning visar att den åtgärd som främst gynnar elevens utveckling är att lära dem att ge sig själva återkoppling genom att kunna svara på tre frågor:

• Vad är det jag försöker uppnå – mitt mål?
• Hur långt har jag kommit?
• Vad är nästa steg mot målet?

Det handlar då i grunden om att väcka ett ökat engagemang och ansvarstagande för det egna lärandet paketerat med positiva förväntningar!

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Vårt ökade ointresse för kulturarvet och allt traditionellt – synen på bl.a. studier och framförallt läsning och vurmen för allt nytt och blänkande där maskinerna och mobilen alltmer kommit att slå ut boken ur skolan – har därmed kastat ut barnet med badvattnet.

En studie gjord vid London School of Economics visar entydigt att skolresultaten avsevärt förbättras i skolor som förbjuder mobiler. Detta hänger dels ihop med en ökad arbetsro i klassrummet men framörallt med en ökad läsförmåga som den mer traditionella läsningen utvecklar jämfört med den digtala läsningens kortare och snabbare informationsflöde. Rapporter om aktuella PISA-resultat pekar också på att den analoga läsningen i högre grad än den digitala utrustar eleverna med en bredare repertoar av lässtrategier!

Statsminister Löfvéns framlagda förslag om att ge lärare ökade befogenheter att beslagta elevers mobiler borde därför välkomnas av alla parter! Ett tjugofemtal störande mobiltelefoner hör definitivt inte hemma i dagens klassrum där en mer utvecklad läsförmåga ställer krav på fördjupad och reflekterande läsning under lugna former!

Allt var inte bättre förr men modernistiska metoder och synsätt skulle tjäna på att också slå följe med mer konservativa uppfattningar och tillämpningar för att så åstadkomma en fruktbar syntes av gammalt och nytt!

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Lågpresterande eleverr – i synnerhet pojkar – riskerar få sämre resultat vid en tidigare betygsättning Lärandet har i hög grad med självkänslan
att göra!

Ett par stora forskningsöversikter sammanfattar forskningen inom bedömningsområdet och fastställer att s.k. summativa bedömningar (betyg och prov) påverkar resurssavaga elever negativt som därmed riskerar utveckla en provångest och ytliga inlärningsstrategier som medför sämre skolresultat.

Sammanfattningsvis visar studier av summativa bedömningar också ha en differentierande effekt vilket innebär att lågpresterande och resurssvaga elever presterar sämre om de blivit betygsatta, jämför med högpresterande och resursstarka elever.

Det finns vidare inget vetenskapligt stöd för att betyg påverkar alla elever att bli mer motiverade i sitt lärande och därför presterar bättre…

Vad forskningen klart kunnat påvisa är att elevens lärande och prestationer är intimt sammankopplade med vad eleven anser om sig själv, sin självkänsla
och sin syn på sina lärandemöjligheter. Eleven strävar då efter att behålla och skydda dessa resurser för att lyckas i livet och skolan i stort.

När eleven här känner sig hotad, exempelvis av dåliga betyg, kan eleven därmed uppleva risken att förlora resurser, exempelvis självkänsla.

Det här riskerar ge upphov till en emotionell stress som i sin tur leder till att eleven utvecklar negativa strategier för sitt lärande med ett ytligt förhållningssätt till sin inlärning.

Det är då uppenbart att mycket står och faller med elevens uppfattning av sig själv – sin självkänsla – när det gäller synen på de egna möjligheterna till inlärning och att nå framgång i skolarbetet.

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Efter de svenska elevernas störtdykning i Pisa-resultaten sågar nu även en av OECD:s experter det svenska skolsystemet och pekar bl.a. på orsaker som ökad administration bland lärare och rektorer som tar fokus från pedagogiken. Att det pedagogiska utvecklingsarbetet därmed alltmer fått stryka på foten kan sedan i mångt och mycket ha ett samband med den totala omläggning av skolans interna institutioner som påbörjades mot slutet av 1990-talet där ämneslag kom att ersättas av arbetslag…?

Det genomgripande förändringsarbetet kom att innebära en ny färdriktning inom skolan med ett ökat fokus på lärarnas förmåga att samarbeta – i arbetslag!? Arbetslagstanken hade marknadsförts med en tilltalande design och ett lockande budskap och kom okritiskt att omhuldas och lovordas av såväl ansvariga politiker som skolledare och sågs som en ny och fruktbar modell som skulle verka för förnyelse och förbättrade studieresultat inom skolan.

Förslaget fick under Görans Perssons tid som statsminister starkt gehör i Sveriges riksdag där arbetslagsidén fick ett lika snabbt som omvälvande genomslag inom den svenska skolsystemet. De tidigare och väletablerade ämneslagen med inriktning på ämne och pedagogik hade därmed inlett sin Golgatavandring som nu i rask takt monterades ned inom den svenska skolan. De dagliga och spontana pedagogiska samtalen kom därefter av sig och ersattes av pappersgöra och elevsociala och administrativa frågor.

Ett radikalt systemskifte hade därmed inletts inom den svenska skolan där det pedagogiska kvalitetsarbetet i fortsättningen kom att drivas med knapp styrfart med de förödande konsekvenser vi idag bevittnar i strömmen av alla larmrapporter…

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Ledande predagogiska forskare betonar vikten av en kognitivt krävande undervisning och varnar samtidigt för riskerna av en för låg kognitiv nivå. Bl.a. den amerikanska språkforskaren Pauline Gibbons talar om ett ”lärande i utmaningszonen” dvs. en undervisning lagd på en högre kognitiv nivå med utmanande uppgifter som visat sig leda till klart ökade prestationer hos samtliga elever och minskar de klyftor som orsakas av bakgrundsfaktorer!

Språk och tanke är ömsesidigt beroende av varandra. Förutsättningen för ett utvecklat språk är ett abstrakt tänkande! Dvs. får individen ingen kognitiv
stimulans stagnerar språket där fördjupningen av bl.a. ordförråd och förståelse avstannar. I en undervisning som driver orimliga krav på formell korrekthet
och drillövningar så kan det därför vara förödande för den fortsatta språk- och tankeutvecklingen. Om elever däremot från början får lära sig att deras tankar
är intressanta och att deras ofta förenklade språk duger som tankeinstrument gynnas både språk och tankeutveckling, där också ett ökat tillägnande av
idiom gör det lättare att klä mer abstrakta tankar i ord.

Tanken är en färskvara! Den undervisningsform som mest anses gynna en kognitiv och språklig utveckling är interaktiva arbetssätt med samtal i smågrupper kring skilda problem och frågeställningar. Interaktion är grunden till allt lärande hävdar bl.a. Vygotsky! – Dvs. kunskapsutvecklingen sker inte isolerat hos individen utan mellan individer i ett samspel!

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

Det råder stor enighet inom pedagogisk forskning att den enskilt främsta framgångsfaktorn för att lyckas med skolarbetet i första hand utgörs av en
god läsförståelse! Det ligger i sakens natur, att förstår jag inte det jag läser så kan jag naturligtvis inte tillgodogöra mig ett kunskapsinnehåll
med aldrig så många eller goda pedagoger omkring mig! Läsförståelsen i sin tur bygger på ett väl  utvecklat ordförråd!

Det innebär med andra ord att hur mycket resurser man än tillför skolan i form av ökat antal lärare och speciallärare och begränsningar av klasstorlekar så utgör det ingen självklar garanti för att den enskilde eleven lyckas höja sin nivå; främst förmågan att läsa och förstå. Det här synsättet bottnar delvis i en mer kvantitativ  syn och ett ensidigt resurstänkande i ett desperat sökande efter enkla  lösningar ­ efter nedslående PISA-resultat! Skolan borde därför i allt högre grad vända  blickarna mot aktuell pedagogisk forskning som erbjuder mer av kvalitativa  svar på krisen inom skolan.

Som ett aktuellt exempel kan nämnas den forskning som bedrivits vid bl.a. Göteborgs universitet där man nyligen kunnat peka på nya, intressanta rön när det handlar om utvecklingen av ordkunskapen och som öppnar för betydligt mer effektiva metoder i arbetet med att bygga upp individens lexikon. Insikterna bygger på teorin att vi huvudsakligen bygger upp vårt ordförråd med hjälp av s.k. gissningsstrategier – dvs. vi gissar (eng. Inferens) oss fram till ett ords betydelse i olika kontext – skriftlig såväl som muntlig!

Studentlitteratur har här lagt grunden för utvecklingen av ett nytt läromedel som bygger på aktuella rön – GISSA ORDET! Förutom tre arbetshäften ingår även digtala program samt Test- och Utvärderingsmaterial! Läromedlet ingår f.n. i ett utvärderingsprojekt inom E.U!
 
Ökade resurser är välkomna men långt viktigare är att det pedagogiska kvalitetsarbetet inom skolan ligger i fas med aktuell forskning och att pedagogiken återfår sin plats på agendan!
 
Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.

De svenska grundskoleleverna presterar allt sämre! Enl. den senaste PISA-undersökningen hamnar de svenska resultaten långt under genomsnittet inom OECD! Sverige har dessutom den sämsta kunskapsutvecklingen inom alla OECD-länder! Det är givetvis en kalldusch för den svenska skolan!

Nu höjs röster för en haverikommission med förväntade analyser och slutsatser i en ändlös rad. – Vi känner väl igen mönstret och stridsropet från andra krishärdar inom samhällslivet; – utred, utred!

Några av de mer väsentliga orsakerna till raset har att göra med en alltmer isolerande och ökad boendesegregation där bl.a. elever med utländsk bakgrund blir språkligt understimulerade där också det fria skolvalet kommit att dränera deras skolmiljö på svenskfödda elever. Från skolans sida krävs därför här särskilt tillrättalagda pedagogiska insatser och program för att främst kompensera dessa elevers bristande ordförråd och läsförståelse – parametrar som är helt avgörande för om de ska lyckas med skolarbetet!

Den aktuella skoldebatten saknar mycket av nyanser och tycks i långa stycken dra alla elever över en kam och bortser från att vi i den svenska grundskolan i dag har ca 15% elever med utländsk bakgrund – ofta med behov av särskilda undervisningsinsatser. Därför krävs det inte bara fler specialpedagoger utan
även fler pedagoger med insikter i undervisningen av tvåspråkiga elever!

Hans Luthman

Copyright Hans Luthman – språkpedagog och läromedelsförfattare.

Välkommen att ta kontakt.
Mer om idiom, språkets muskler
Ordboken Svenska Idiom av Hans Luthman.